Växtskydd Prognoser

Riskvärdering fritfluga - bakgrund

Daggradsmetod för prognos av angrepp av fritfluga 
Havreplantor är maximalt mottagliga för angrepp i ett- till två-bladstadiet. Därefter minskar mottagligheten snabbt och när plantan utvecklat fyra blad är den helt motståndskraftig. Tidigt sådda havrefält hinner ofta passera de mest känsliga utvecklingsstadierna innan äggläggningen börjar. För att bedöma vilka havrefält som är tillräckligt tidigt sådda för att undgå angrepp beräknas en temperatursumma under våren. 

Inflygningen av fritflugor från övervintringsplatserna i gräsmarker till havrefält börjar normalt omkring det datum då temperatursumman 90 daggrader (D°) uppnåtts. Såtidsförsök utförda under 1980-talet visar att havre som uppnått 1,5 blad senast vid datum för 90 D°; inte drabbas av angrepp över skadetröskeln (10 % angripna huvudskott). Senare års inventeringar av fritflugeangrepp tyder på att starka angrepp i vissa fall kan förekomma även i fält som uppnått 1,5 blad redan vid 70-80 D°. Detta gäller främst under år med stor mängd övervintrande fritflugor och varm väderlek under försommaren. 

Daggradsmetoden är en så kallad negativprognos. Det innebär att man med hjälp av denna kan ställa en prognos för vilka fält som ej riskerar angrepp. Däremot är det svårt att förutse vilka fält som kommer att angripas enbart baserat på temperatursumman under våren. Många fält som uppnår 1,5 blad senare än datum för 90 daggrader blir ändå inte angripna. För att bedöma risken för skador i ett enskilt fält är det viktigt att ta hänsyn till samtliga riskfaktorer som påverkar fritflugans angrepp. 

Regional risk för angrepp av fritfluga
Risken för angrepp av fritfluga är störst i Götalands skogsbygder (Småland, södra Östergötland, norra Skåne och Blekinge, östra Halland, södra Älvsborgs län samt Bohuslän). Även andra områden där lokala erfarenheter pekar på att fritflugan ofta orsakar omfattande skador kan betraktas som riskområden. Se tabell för indelning av områden i riskvärderingen.

Tabellen visar också vilka väderstationer som har valts för att beräkna temperatursummor i olika områden. En kartbild finns som översiktligt visar temperatursummans utveckling på dessa stationer. Urvalet av väderstationer är baserat på tidigare års erfarenheter av vilka stationer som ger den bästa prognosen för fritflugans inflygning till havrefälten.

Bedömning av mängden övervintrande fritflugor 
En tidig prognos för mängden fritflugor som kommer att flyga ut från övervintringsplatserna kan ställas med ledning av föregående års väderlek. Året efter en solig sommar blir vårflygningen ofta stor. Sommaren 1997 inleddes med kallt väder fram till mitten av sommaren då det skedde ett omslag till varmt och soligt väder. Inför 1998 är bedömningen i nuläget att mängden övervintrande fritflugor är normal, men det finns anledning att noga följa inflygningen till havrefälten med tanke på den gynnsamma väderleken i slutet av sommaren 1997. 

Inom prognos- och varningsverksamheten följs fritflugans inflygning till havrefälten med hjälp av blå fångstskålar. Skålarna placeras ut i havrefält strax innan uppkomst och töms sedan dagligen eller 1-2 gånger per vecka. När inflygningen till havrefälten sker kan bedömningen av mängden övervintrande flugor bekräftas eller eventuellt ändras. 

Litteratur
Nilsson, C. 1983. Prognosförsök mot fritfluga. Konferensrapport från regional växtskyddsdag i Växjö, 16:1-6.
Larsson, H. A. 1984. Frit fly (Oscinella frit) damage in oats and its chemical control by synthetic pyrethroids. Zeitschrift für angewandte Zoologie, 97, 470-480.
Lindblad, M. & Sigvald, R. 1996. A degree-day model for regional prediction of first occurrence of frit flies in oats in Sweden. Crop Protection, 15, 559-565.
Lindblad, M. 1996. Riskfaktorer för angrepp av fritfluga i havre. 37:a Svenska Växtskyddskonferensen, Uppsala.
Lindblad, M. 1997. Dynamics and Forecasting of Frit Fly Populations in Sweden. Dissertation.

Skrivet av Mats Lindblad 1998-05-04

Senast ändrad 2006-02-22 av Torbjörn.Leuchovius@ffe.slu.se