Variabelkoder för vanliga försöksvariabler
Kodningsstandard för registrerade data

För att ett utbyte av försöksresultat mellan olika aktörer skall bli meningsfullt, måste de vanligaste försöksvariablerna (t.ex. skörd) vara väl definierade och kodade på samma sätt. FFE rekommenderar ett kodsystem med engelska förkortningar för allmänna variabler och på EPPO/Bayer-kodsystemet för ogräs/skadegörare. Vare sig en uppgift är en kringuppgift (t.ex. generalprov) eller består av ledvisa/rutvisa data bör uppgiften kodas på samma sätt. Följande allmänna regler kan tillämpas:

  1. Koderna består av en grundkod och en eller flera valfria underkoder. Den fullständiga koden får ha högst 12 tecken. Tillåtna tecken är A-Z (versaler) och nummer 0-9. Även punkt (.) och minustecken används, men med speciell betydelse enligt nedan.
  2. Grundkoden betecknar den registrerade egenskapen. För vanliga variabler och för vanliga grödor används engelska koder, om möjligt en förkortning av den engelska benämningen på den lagrade egenskapen. EPPO (Bayer) koder (latinska förkortningar med max 6 tecken) används för att ange arter av ogräs, svampar, insekter och andra skadegörare. EPPO-koder anges alltid som grundkod, ej som underkod.
  3. Grundkoden kan innehålla en extxra siffra för att precisera (skörde)omgång. Inget tillägg betyder "alla" eller "enda" skörd. Medan Y betyder totalskörd eller enda skörd för året betyder Y1.. Y4 t.ex. skörd 1 till fyra under året, DM2 betyder ts-halten vid skörd 2.
  4. Underkoder används för att precisera grödor/material, tider/utvecklingstadier, måttenheter osv.. Tillåtna tecken skall vara bokstäverna A-Z och siffrorna 0-9. Decimalpunkter och bindestreck används med speciell betydelse (se nedan).
  5. Specifikation av material eller gröda kan följa efter huvudkoden. Den anges med ett bindestreck följt av 2-3 tecken för materialet/grödan. Exempel: Y1-GR avser Y=Yield, 1=skörd 1, -GR=grass part. För att beteckna grödor rekommenderas EPPO-systemet, engelska förkortningar för vanliga grödor kan vara ett alternativ (t.ex. GR för grasses).
  6. Ytterligare underkoder kan läggas till för att precisera, i följande ordning, utvecklingsstadium, registreringssätt, måttenhet. Varje underkod inleds med en punkt (.). Koden .KG betyder "vägning i Kilogram", .FZ betyder "gödslat/tillfört", .KGM2 means "Kg/m2" etc..
  7. Utökade BBCH decimalskalor skall användas för att ange utvecklingsstadier. När detta ingår i klassintervall, ange .G? för generell angivelse och .R? för mognadsgrad. Klassintervall kan valfritt ingå i vissa underkoder. Om inget intervall anges, betyder det "alla nivåer" eller "ja/nej".
  8. Intervall betyder normalt "mindre eller lika med". Ex. I35 avser "intervall <= 35". Avser man "större än" anger man "-" efter talvärdet. Ex. C75- betyder "tvärsnitt > 75 mm" (potatisknölar m.m.) Anger man slutligen ett fullständig intervall betyder t.ex. C55-75 "tvärsnitt > 55 mm och <= 75 mm"
  9. Måttenheter kan preciseras i de fall den normala enheten till den sammansatta koden inte passar. Försök dock alltid att använda SI-enheter (KW, m/s etc.) och deras prefix (som dm, cm, mm för andra enheter än meter). Enheter måste alltid väljas så att lagrat data alltid faller inom talområdet 10-1 and 106.
  10. Gradering görs från 0-100 och skall då normalt avse % av bedömd yta. Alternativt kan man ange andra underkoder för att gradera i % av antal m.m..
  11. Innehåll av komponenter i ett material skall i regel uttryckas i % av materialets torrsubstans-vikt. Alternativt kan man ange underkoderna .PR för vikt-% av rått material, .PX för % av antalet i ett prov eller .PV för volymprocent.
  12. Rutvisa/ledvisa datumangivelser anges normalt i ordning månad-dag-årtal, MMDD.YYYY. Man får utesluta årtalet, om detta ej behövs. Ange t.ex. 805 för den 5 augusti och 1115.1994 för den 15:e november 1994.
  13. Skördar skall lagras som ren torr vara och vara i enheten g/m2. Omräkningar till andra fukthalter och enheter bör göras i samband med att data presenteras. Underkoden .M? kan användas för att ange referensnivå för fukthalten (ex. .M15 för 15% vattenhalt). Orensad skördade vikter i fält anges med tillägget .RD "rådata" och lagras då som g/m2 (omräkning görs vid inlagringen från Kg/ruta).
  14. Tider registreras i dagar, timmar eller sekunder. Använd 1/100 av enheterna när så behövs. Lagra t.ex. 1.50 istället för 1.30 då 90 minuter avses (1 ½ timme) och 2.25 för 2 dagar och 6 timmar (2 1/4 dygn)
  15. Näringstillstånd antas vara vikt-% i material. Altermativt kan tilläggskod .KGHA uttrycka Kg/ha. Använd .FZ för tillförda (gödslade) kvantiteter som normalt som då förutsätts vara i Kg/ha.
  16. Valuta-belopp skall i första hand ges som 3 tecken långa bankkoder. För t.ex. SEK betyder 1.60 1 krona och 60 öre, för USD 1$ och 60 cents. För valutor där 500 enheter är mindre än 1 US $ bör man ta bort 3 nollor.