Jordbruksområden för sortprovning
Resultat från utvärdering 2009
Resultaten från sortprovningen i stråsäd och andra grödor redovisas årligen i rapporter och på Internet. Ofta redovisas resultaten per jordbruksområde, eftersom områden som har olika klimat, topografi och jordarter kan ge olika resultat. En sort som ger hög skörd i ett område kan ge låg skörd i ett annat.
I sortprovningen vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) används sju regioner, A–G, för södra Sverige.
Regionerna är i sin tur indelade i mindre distrikt. Med åren har antalet sortförsök
per region minskat. I somliga grödor utförs numera endast ett fåtal försök per år och region.
När antalet försök är litet blir osäkerheten i resultaten stora.
Syfte med studien
Studien syftade till att undersöka vilka regioner och distrikt som ger liknande resultat i sortprovningen av vårkorn, höstvete och havre. Regioner som ger liknande resultat skulle kunna föras samman till större regioner. Studien undersökte även förslaget att redovisa resultaten från sortprovningen uppdelat på jordarter istället för regioner.
Resultat
I studien syntes att somliga regioner ger högre skörd än andra, vilket är mycket väl känt. I sortprovningen mäter man emellertid hur mycket större skörd en sort ger än en annan. För vårkorn och havre gick det inte att urskilja några tydliga beständiga skillnader i sortrelationerna mellan regionerna. Något år var en sort särskilt gynnad i somliga distrikt, men ett annat år fungerade den bättre i andra distrikt. För höstvete, däremot, urskildes varaktiga skillnader mellan regionerna. Skillnaderna var dock små. Jordartsbaserade indelningar fungerade inte bättre än geografiska.
Metod
Försöksdata från 10-årsperioden 1997–2006 användes. Klusteranalyser gjordes för att undersöka vilka regioner, distrikt och jordarter som ger liknande skördenivåer och sortrelationer. Baserat på spridningsbilden i materialet beräknades hur många försök som behövs per år, och hur många år som behövs i en försöksserie, för att klara givna krav på precisionen i resultaten. Som exempel användes kravet att minsta signifikanta skillnaden (LSD) ska vara mindre än 3 %.
Slutsats och råd till näringen
När man presenterar resultat från en serie försök bör alltid säkerheten i resultaten redovisas. Om skillnaderna mellan regionerna är små är det bättre att redovisa säkra resultat som gäller hela södra Sverige, baserade på ett sammanlagt stort antal försök, än att redovisa osäkra resultat per region. För vårkorn och havre kan ett enda sammanställt resultat redovisas för hela södra Sverige, vilket i praktiken innebär att samtliga sju regioner förs samman till en enda. För höstvete kan regionerna A och B, regionerna C, D och E, samt regionerna G och F slås ihop till tre storregioner.
Av tabellen framgår hur många försök som behövs per år, samt hur många år som behövs i en flerårsserie, för att klara kravet LSD < 3 %.
| Gröda | Antal försök | Antal år |
|---|---|---|
| Vårkorn | 30 | 6 |
| Höstvete | 50 | 9 |
| Havre | 30 | 7 |
Läs mer
Amiri, Forkman & von Rosen (2009). A statistical study of
similarities and dissimilarities in results between districts used in Swedish
crop variety trials (med sammanfattning på svenska).
Report from the Department of Crop Production Ecology (VPE) 8, SLU, Uppsala (https://www.slu.se/institutioner/vaxtproduktionsekologi).
Forkman, Amiri & von Rosen: Konsekvenser av indelningar i områden för redovisning
av försök i svensk sortprovning.
Report from the Department of Crop Production Ecology (VPE) 9, SLU, Uppsala (https://www.slu.se/institutioner/vaxtproduktionsekologi).